Vinröd framsida av en skrift.I slutbetänkandet Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande (SOU 2019:69) lämnar delegationen förslag till åtgärder för ett sammanhållet, nationellt och permanent system för validering så att fler personer ska kunna få sitt kunnande kartlagt, bedömt och erkänt.

Delegationen överlämnade slutbetänkandet till statsrådet Anna Ekström den 13 januari 2020.

Pressmeddelande: Validering är viktigt för kompetensförsörjningen och det livslånga lärandet (news.cision.com)
SOU 2019:69 Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande (regeringen.se)

En ny, gemensam, definition av validering

Validering genomförs av en mängd olika utförare inom respektive utbildningsform i det formella utbildningssystemet och i arbetslivet. Det finns i dag ingen sammanhållen reglering om validering. Begreppet validering definieras också på olika sätt inom olika områden. Synen på vad validering syftar till och vilka moment en validering ska innehålla är därmed olika. Detta skapar osäkerhet om valideringens värde och denna osäkerhet riskerar att leda till att validering inte sker i tillräcklig och önskvärd omfattning. Därför föreslår Valideringsdelegationen att definitionen av validering i skollagen ändras.

Validering ska definieras som:

en strukturerad process som innehåller fördjupad kartläggning, bedömning och ett erkännande av kunnande som en person besitter oberoende av hur det förvärvats.

Med definitionen behöver också följa en gemensam begreppsapparat, som på ett övergripande plan tydliggör vad validering innebär. Delegationen föreslår därför att en förordning med generella bestämmelser om validering införs. Förordningen ska innehålla skollagens definition av begreppet validering och den ska beskriva hur en validering ska gå till. Där ska även anges att en validering ska kunna leda till att ett behörigt organ kan bekräfta att personen har förvärvat kunnande som motsvarar fastställda och relevanta krav. Den nya valideringsförordningen ska avse valideringsinsatser inom samtliga utbildningsformer, i arbetslivet och i övriga verksamheter som omfattas av SeQF.

En nationell strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande

De pågående förändringarna på arbetsmarknaden kräver strategiska och samordnade insatser för lärande, omställning och utveckling.  Teknikutvecklingen medför ändrade kompetensbehov och därmed ökade behov av livslångt lärande. Den nationella politiken inom utbildnings-, arbetsmarknads- och näringspolitikens områden behöver samordnas bättre för att möta behoven på kompetensförsörjningsområdet.

Valideringsdelegationen bedömer att det finns ett stort behov av en samlad strategi för kompetensförsörjning och livslångt lärande där validering utgör en viktig beståndsdel. Strategiarbetet bör drivas gemensamt av berörda departement och med en bred medverkan från arbetslivets organisationer, skolhuvudmännen, regioner och andra berörda aktörer. Med en övergripande strategi sätts valideringsfrågan i sitt sammanhang. Detta förbättrar förutsättningarna för att etablera långsiktigt hållbara strukturer för validering.

Kopplingen mellan validering som sker inom olika områden är fortfarande svag, vilket sammantaget ger ett splittrat valideringssystem. Med en nationell, tvärgående funktion kan synergier mellan den utveckling som görs i systemets olika delar tas till vara på ett bättre sätt.

Valideringsdelegationen föreslår att ansvarigt statsråd tillkallar ett råd med övergripande ansvar för validering. Med ett sådant råd under ledning av ansvarigt statsråd blir det politiska engagemanget tydligare. På sikt bör Valideringsrådet ingå i organisationen som föreslås för genomförandet av den nationella strategin för kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Kompetensförsörjning en grunduppgift för regionerna

En väl fungerande kompetensförsörjning är central för hållbar regional tillväxt. Validering kan bidra till att skapa nytta ur ett regionalt kompetensförsörjnings- och sysselsättningsperspektiv genom att synliggöra och bekräfta den kompetens som finns i regionen.

Regionerna bör driva på, samordna, stödja och öka kunskapen bland regionala aktörer när det gäller validering. Regional samverkan om validering kan bidra till likvärdig tillgång till validering mellan kommuner och att systemet för validering hålls ihop.

Valideringsdelegationen föreslår att kompetensförsörjning bör vara en grunduppgift i det regionala utvecklingsansvaret och regleras i lag, vilket ger ett tydligt mandat till regionerna att arbeta med kompetensförsörjning och validering. Delegationen föreslår även att regioner, enskilt eller gemensamt med andra regioner, ska kunna ansöka om medel från Tillväxtverket för att bidra till att utveckla och etablera effektiva strukturer för validering på regional nivå.

Ett statsbidrag för att utveckla validering av yrkeskompetens

Branscherna äger sina valideringsmodeller och ansvarar för att utveckla, kvalitetssäkra, finansiera och uppdatera dessa. Staten har dock ett intresse av att validering mot arbetslivets kvalifikationer – så kallad branschvalidering – utvecklas, så att tillgången till kvalitetssäkrad och likvärdig validering kan öka. Valideringsdelegationen föreslår därför att ett statsbidrag för att utveckla validering av yrkeskompetens inrättas. Statsbidrag ska kunna lämnas för insatser som syftar till att utveckla modeller för validering av yrkeskompetens. Insatser för att utveckla nya eller revidera befintliga kvalifikationer ska särskilt prioriteras.

Ökad tillgång till validering inom komvux

Vuxenutbildningen ska utgå från den enskildes behov och förutsättningar. Nuvarande reglering anger dock endast att validering kan genomföras. Statistiken är bristfällig men indikerar att få elever i dag får sitt tidigare kunnande validerat inom komvux.

Individer behöver vägledning och samtidig kartläggning av tidigare utbildning och yrkeserfarenhet för att kunna göra medvetna utbildningsval. För vissa personer kan den inledande kartläggningen leda vidare till en validering som gör att utbildningen kan förkortas. En elev ska inte behöva gå igenom utbildning i de delar där personen redan har motsvarande kunskaper och kompetens. De behöver därför erbjudas validering så att utbildningen kan utformas efter individens behov och mål med utbildningen.

Efter en validering inom vuxenutbildningen ska eleven kunna få ett intyg eller betyg. Detta innebär att dokumentationen efter en validering ges en formell status vilket bedöms leda till ökad rättssäkerhet, likvärdighet och tilltro till dokumentationen. För att underlätta bedömningsarbetet i samband med validering ska rektor kunna ge betyget E till en elev som når upp till kunskapskraven för betyget E, utan att eleven genomgår en prövning. Ett betyg efter validering säkerställer valideringens legitimitet i förhållande till arbetsgivare och utbildningsinstitutioner. Betyget tydliggör att kunskaperna har bedömts utifrån samma kunskapsmål och kunskapskrav som om eleven genomgått utbildning.

Valideringsdelegationen föreslår att:

  • Kommunernas skyldighet att erbjuda inledande kartläggning i samband med vägledning förtydligas.
  • Kommunerna ska bli skyldiga att erbjuda validering till elever inom komvux.
  • Eleven ska ha rätt att få ett intyg efter en validering.
  • Rektor ska kunna ge betyget E efter en validering utan prövning.

Läs hela betänkandet här:
SOU 2019:69 Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande (regeringen.se)