Vi har mycket att lära av Island!

Valideringsdelegationens kansli har varit på studieresa till Island för att lära mer om hur de har organiserat arbetet med validering. Det som utmärker det isländska systemet är den starka kopplingen till arbetslivet, en tydligt avgränsad målgrupp, en särskild statlig finansiering för validering och vägledning och ett nationellt samordnat stöd – som drivs av parterna – för utveckling, kompetensutveckling av utförare, kvalitetssäkring och uppföljning av validering. Med på resan var också ledamöter från delegationen och från expertgruppen.

Lagstadgad rättighet för lågutbildade att få validering

Arbetslösheten i Island är låg, cirka två procent. Därför är det en stor andel som inte går vidare till gymnasiet utan skaffar sig ett jobb i stället. Dessa personer kan då ha många års erfarenhet i sitt yrke men ingen formell utbildning. Många får dålig självkänsla och tror att de inte duger något till eftersom de inte gått klart skolan, de vet inte hur de ska gå vidare. Nästan samtliga, 95%, av dem som genomgår en validering har arbete, men saknar formella kvalifikationer.

Sedan 2010 finns en lagstadgad rättighet att få sitt tidigare lärande validerat om du inte har en avslutad gymnasieutbildning, är 23 år eller äldre och har minst tre års erfarenhet i det aktuella yrket. Validering görs främst mot kursmål (gymnasial nivå) som tagits fram i samarbete med arbetslivet. Kompetens som svarar mot de kursmål som valideringen avsett resulterar i formella kurspoäng som registreras i utbildningsdatabasen (INNA). Syftet med validering är att förkorta utbildningar och stärka statusen för individen samt att generellt öka kompetensen på arbetsmarknaden.

Ett sammanhållet system

Utbildningsdepartementet avsätter särskilda medel för finansiering av validering och yrkesvägledning för personer som hör till målgruppen. Departementet tecknar 5-årsavtal med ETSC (The Education and Training Service Center) som fördelar medlen till olika valideringsutförare. ETSC har också uppdraget att stödja, kvalitetssäkra, samordna och följa upp hela processen.

The Education and Training Service Centre, ETSC
(Arbetslivets utbildningscenter på svenska, Fræðslumiðstöð atvinnulífsins på isländska)

Arbetsmarknadens parter driver arbetet med validering

Initiativet till att satsa på validering i Island kom från arbetsmarknadens parter i början på 2000-talet. Det är också arbetsmarknadens parter, från både privat och offentlig sektor, som äger och driver ETSC. ETSC i sin tur tecknar avtal med så kallade Lifelong Learning centers, LLL-center. Det finns 14 godkända LLL-center, som ansvarar för vägledning och utför valideringar av informellt och icke-formellt lärande. De anordnar också viss kompletterande utbildning.

ETSC utvecklar metoder för validering av informellt och icke-formellt lärande och samarbetar med LLL-centren så att de ska hålla en hög kvalitet i de valideringar som utförs. En annan viktig uppgift är att ta fram kursplaner där sådana saknas. ETSC arbetar även för att validering ska finnas i fler sektorer och yrken. Man driver pilotprojekt tillsammans med branschaktörerna för att ta fram kompetensstandarder som kan fungera både för validering och som utgångspunkt för nya kursplaner. Målet är att kompetensstandarderna ska kunna kopplas till ISQF, den isländska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande.

Uppsökande verksamhet för att nå ut med information om validering

Vi besökte också två LLL-center; Mímir och IÐAN. Båda centren drivs av partsorganisationer och arbetar med vidareutbildning, validering och vägledning enligt den metod som tagits fram av ETSC.

För personer utan avslutad gymnasieutbildning är validering och vägledning kostnadsfri medan den kompletterande utbildningen subventioneras genom särskilda fonder för vidareutbildning. Centrens nära kontakter med arbetslivet är en fördel för att hitta personer som har behov av validering och uppkvalificering. Trots att möjligheterna till validering funnits sedan 2004 är kännedomen fortfarande låg i vissa delar av landet.

IÐAN Lifelong Learning centers webbplats
Mímir Lifelong Learning centers webbplats (på isländska)

Åtta personer sitter vid ett sbord och tittar in i kameran.
Besök på Lifelong Learning center IÐAN. Från vänster: Anna Kahlson (Myndigheten för yrkeshögskolan), Hans Millmark (Svenska ESF-rådet), Björn Dufva Hellsten (Validering Väst), Nadja Ben Ammar, Elin Landell och Helena Asp (Valideringsdelegationens kansli), Annika Berkland (TRR Trygghetsrådet) och närmast kameran Maria Lindgren (Myndigheten för yrkeshögskolan). Foto: IÐAN.

En andra chans – stor nytta med validering

Varje år genomgår cirka 400–600 personer validering på Island. Sedan 2007 har 4 383 personer validerats (68 procent män och 32 procent kvinnor). Medelåldern är 39,9 år. I genomsnitt förkortas utbildningen för individen med 1,5 år. Uppföljningar visar att personerna som genomgått validering får ökad självkänsla och är mer motiverade att avsluta sina studier, de stärker sin position på arbetsmarknaden och får en ökad livskvalitet.

Genom validering av redan anställda synliggörs kunskaper och kompetenser, vilket kan vara till nytta för arbetsgivare som vill arbeta strategiskt med sin kompetensförsörjning. Att studietiden kan förkortas innebär en stor nytta för samhället i stort. Dessutom är kostnaden för att genomföra valideringen (i genomsnitt 22 500 svenska kronor per person) tydligt lägre än vad det hade kostat att genomföra motsvarande utbildning. De som genomgått en validering och kompletterande utbildning stannar också troligen kvar längre på arbetsmarknaden och högre upp i åldrarna. Också detta är en stor vinst för samhället.

Arbetsgivare, individer och samhället som helhet – alla vinner på validering!

Berg i bakgrunden och vatten framför bergen.
Borgarnes, Island. Foto: Nadja Ben Ammar, Valideringsdelegationen.