Studiebesök på Göteborgs kompletterande utbildningar

De kompletterande utbildningarna för utländska läkare, sjuksköterskor och tandläkare ger chansen att snabbare få arbeta i sitt yrke i Sverige. I Göteborg validerar man också med goda resultat in sjuksköterskor som har en utbildning som avviker från den svenska utbildningen. Valideringsdelegationens kansli och UHR besökte Sahlgrenska för att höra mer om erfarenheterna.

Bland de flyktingar som kommit till Sverige de senaste åren finns många med kompetens som Sverige har stort behov av. Detta gäller inte minst på hälso- och sjukvårdsområdet. Socialstyrelsen tog förra året emot över 2 400 ansökningar om att få utbildning från ett land utanför EU bedömd och godkänd för svensk legitimation. För att personer med utbildning från länder utanför EU ska få arbeta i svensk sjukvård krävs förutom en jämförbar utbildning också tillräckliga kunskaper i svenska språket.  Därutöver behövs vissa kompletteringar om t.ex. svenska författningar och sjukvårdsorganisation. Man måste också kunna visa att man har rätt kunskaper, både genom teoretiska prov och bedömd praktik. Socialstyrelsen ansvarar för att de olika kompletteringskurserna och proven anordnas. Men för många sökande är vägen till svensk legitimation ofta alltför lång och svår att överblicka.

Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har sedan 2009 anordnat kompletterande utbildningar som leder vidare till svensk legitimation för läkare, sjuksköterskor och tandläkare, de tre största yrkesgrupperna bland sjukvårdsutbildade från länder utanför EU. Utbildningarna innehåller alla de kompletteringar som Socialstyrelsen kräver för en svensk legitimation. För många innebär de 1-åriga utbildningarna en snabbare väg än Socialstyrelsens kompletteringsprogram. Den 12 april besökte Valideringsdelegationens kansli och två medarbetare från Universitets- och högskolerådet Sahlgrenska för att höra mer. Vi träffade både utbildningsansvariga och studenter som berättade om sina erfarenheter.

Det är ett krävande år för de flesta studenterna – många examinationer på kort tid och mycket undervisning. Men studenterna är oerhört motiverade och ambitiösa. Språkförmågan varierar trots att gymnasienivå på kunskaperna i svenska är ett krav för att vara behörig till utbildningen. Språkstöd finns att tillgå, och på utbildningen för sjuksköterskor har man också lagt in en ”strimma” sjukvårdssvenska i kursplanen. Den verksamhetsförlagda delen i utbildningarna är mycket viktig för att ge anpassningen till svensk sjuk- och tandvård. Merparten av studenterna, 70-90%, klarar programmet bra, men ibland behövs lite längre tid för framför allt de verksamhetsförlagda delarna. Alla som slutför utbildningen får jobb, och en del får jobberbjudanden redan under praktiken.

Goda erfarenheter av validering

Utbildningen för sjuksköterskor är särskilt intressant. På Sahlgrenska har man nämligen goda erfarenheter av att validera in studenter som inte har en utbildning som fullt ut motsvarar en svensk sjuksköterskeutbildning. Utbildningen till läkare och tandläkare skiljer sig inte så mycket mellan olika länder, medan däremot sjuksköterskeutbildningarna ofta ser annorlunda jämfört med den svenska utbildningslinjen vad gäller nivå, längd eller innehåll. Detta leder till att mindre än häften av sjuksköterskorna som skickar in sina examensbevis får utbildningen godkänd för komplettering via Socialstyrelsen. Men i Göteborg öppnar den kompletterande utbildningen en väg till legitimation även för dessa personer. Efter att ha genomgått utbildningen med godkänt resultat utfärdas ett utbildningsintyg som sedan kan ligga till grund för legitimationen från Socialstyrelsen. De senaste åren har hälften av de antagna till utbildningen i Göteborg validerats in med hjälp av intervjuer och bedömning av tidigare studie- och arbetslivserfarenhet.

Studenterna som medverkade under studiebesöket hade alla fått beskedet att deras sjuksköterskeexamen från hemlandet inte motsvarade en svensk utbildning. De skulle därför i princip ha behövt läsa om hela sin utbildning. Då är det lätt att tappa tron på att få jobba i sitt yrke igen. I stället hade de sökt sig till jobb som undersköterskor. Samtidigt som de framhöll att jobbet gett dem många värdefulla erfarenheter från svensk sjukvård beskrev de också hur frustrerande det kan kännas att fastna i jobb som inte motsvarar kompetensen. Och eftersom de redan hade jobb så hade de inte heller fått någon hjälp av Arbetsförmedlingen att komma vidare till rätt jobb. Flera av dem hade jobbat i många år som undersköterskor innan de, ofta av en tillfällighet, fått veta att de genom kompletteringsutbildningen skulle kunna komma tillbaka till sitt yrke. Nu har de bara ett par månader kvar av utbildningen, och flera har redan jobberbjudanden. Stolta och mycket kompetenta kommer de snart bidra till en bättre sjukvård. Som legitimerade sjuksköterskor.

Läs mer