”Om inte högskolan kan värdera kunskap, vem är bättre lämpad?”

För att fler ska ges möjlighet att påbörja högre studier, för att fler ska kunna vidareutbilda sig eller byta inriktning så behöver vi tänka nytt i att även värdera kunskap som inhämtats på annat sätt än i en traditionell skolsituation. Det arbetet är påbörjat på landets universitet och högskolor, vi har kommit en bra bit på väg, men mycket arbete återstår. Det skriver Pernilla Hultberg, samordnare för kompletterande utbildning och validering på Göteborgs universitet, i en debattartikel i Universitetsläraren.

Regeringen har satsat 90 miljoner kronor under 2016–2018 för att utveckla arbetet med bedömning av reell kompetens inom högskolan, Universitets- och Högskolerådets så kallade REKO-projekt. I en debattartikel skriver Pernilla Hultberg, samordnare för kompletterande utbildning och validering på Göteborgs universitet, att det kan se ut som att satsningen inte lett till något, men att en rad positiva samarbeten och nätverk skapades inom ramen för projektet.

– Om inte högskolan kan värdera kunskap, vem är bättre lämpad? säger Pernilla Hultberg.

Debattartikel: Otydligt regelverk hindrar utvecklingen av reell kompetens (universitetslararen.se)

Foto: universitetslararen.se.

Hultberg beskriver att det finns många goda exempel och aktiva nätverk som avser att samverka lång tid framöver och tillsammans verka för att arbetet med bedömning av reell kompetens ska ta fart på riktigt. Valideringsnätverk Väst är ett av de samarbeten som utvecklades. Nätverket består av sju lärosäten i västra Sverige som har en överenskommelse om samverkan och som har arbetat fram ett gemensamt metodmaterial. Syftet och grundtanken är att de sju lärosätena ska arbeta på ett mer likvärdigt och rättssäkert sätt, att bedömningar ska ske mer lika och att de ska acceptera varandras bedömningar.

Artikel: Manual av Valideringsnätverk Väst för bedömning av reell kompetens inom högskolan

I debattartikeln beskriver Pernilla Hultberg vilka hinder som kvarstår för lärosätena att utveckla arbetet med bedömning av reell kompetens. Hon nämner otydlighet i regelverket, lärosätenas autonomi (självbestämmande), avsaknad av nationell samordning och att sättet att värdera kunskap och kompetens måste få andra former än genom formella betyg.

Valideringsdelegationen lämnade förslag om validering i högskolan till regeringen i betänkandet SOU 2018:29.

SOU 2018:29 Validering i högskolan – för tillgodoräknande och livslångt lärande