Förslag till regeringen för en effektivare valideringsprocess för lärare med utländsk examen

Valideringsdelegationen har lämnat en skrivelse till regeringen med förslag som kan korta vägen till behörighet för lärare med utländsk examen. Frågan är högaktuell. Bristen på lärare är mycket stor i dag och SCB har beräknat att ytterligare 80 000 lärare kan behöva rekryteras inom 20 år. I skrivelsen lämnar delegationen två konkreta förslag som kan innebära stora samhällsekonomiska vinster och underlätta kompetensförsörjningen. Dels att ta bort avgiften för bedömning av kompletteringsbehov, dels att erbjuda också lärare med utbildning från länder utanför EU/EES möjligheten att styrka sin kompetens genom ett kunskaps- och färdighetsprov.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har i samarbete med Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet nyligen presenterat en kartläggning av behov och insatser för att underlätta vägen till behörighet och arbete inom skolan för lärare med utländsk examen. Huvudslutsatserna är att processen är otydlig och stelbent, att informationen till målgruppen är bristfällig och att kompetenskartläggningen görs i fel skede.

Rekryteringsbehoven av lärare är mycket stora. Det är därför av största vikt att kompetensen hos personer med en utländsk lärarexamen kan tas tillvara så snabbt som möjligt. Vägen till behörighet kan kortas om fler lärare med utländsk examen kompletterar direkt mot en svensk legitimation i stället för att genomföra komplettering mot en svensk lärarexamen, vilket är det mest förekommande i dag.

Ta bort avgiften för bedömning av utländska lärares kompletteringsbehov

Kompetenskartläggningen behöver göras tidigt i valideringsprocessen för att lärare med utbildning från andra länder ska veta vad de behöver komplettera för att kunna få en svensk behörighet. Denna kartläggning görs när man ansöker om lärarlegitimation hos Skolverket, där en ansökningsavgift på 1 500 kronor tas ut. Avgiften avskräcker inte minst nyanlända som ofta har starkt begränsade ekonomiska resurser. I stället för att göra en formell ansökan om svensk legitimation är det många som i stället skickar sina utbildningsbevis till Universitets- och högskolerådet (UHR) för bedömning, eftersom UHR inte tar ut någon avgift. Utlåtandet från UHR beskriver vad den utländska utbildningen motsvarar i generella termer, men ger ingen hänvisning om vilken komplettering som krävs. Beslut om komplettering kan bara fattas av Skolverket.

En utländsk lärarexamen behöver nästan alltid kompletteras innan den kan ge en svensk behörighet. Det blir därför oftast ett avslag vid den första ansökan om legitimation. Efter fullgjord komplettering får de utlandsutbildade lärarna göra en ny ansökan och betala avgiften en gång till. Lärare med en utländsk examen tvingas alltså betala dubbla avgifter.

Skolverkets hantering avviker från hur Socialstyrelsen gör vid ansökningar om svensk legitimation för yrkena inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen tar ut en avgift först vid prövningen för legitimation som görs efter att den sökande har genomfört nödvändiga kompletteringar. Den första ansökan, för bedömning av utbildning och beslut om komplettering, är avgiftsfri.

I SKL:s och lärarorganisationernas kartläggning konstaterar man att Skolverkets ansökningsavgift är olycklig. Utan denna kostnad hade fler nyanlända lärare tidigare i processen gjort en legitimationsansökan till Skolverket. Nu görs ansökan om legitimation ofta som ett sista steg i valideringsprocessen. Avgiften leder till att alltför få lärare med utländsk examen tidigt i processen får rätt information om vilka kompletteringar som krävs för att nå svensk behörighet.

Mer omfattande komplettering än nödvändigt

I skrivelsen tar Valideringsdelegationen upp att Skolverkets ansökningsavgift i förlängningen leder till att många lärare med utländsk examen genomför mer omfattande kompletteringar än vad som egentligen krävs. Om man inte har varit i kontakt med Skolverket och fått en hänvisning om kompletterande insats riggas utbildningen för komplettering mot en svensk lärarexamen. Bland antagna 2018 till ULV (Utländska Lärares Vidareutbildning) var det endast 16 procent som innan utbildningen hade ansökt om legitimation och fått beslut om komplettering och därmed kunde komplettera direkt mot svensk behörighet. Skillnaden mellan att komplettera mot en svensk lärarexamen och att komplettera direkt mot svensk legitimation varierar. I skrivelsen görs en grov uppskattning att det i genomsnitt kan handla om en skillnad motsvarande ett år heltidsstudier.

Kunskaps- och färdighetsprov kan korta vägen till svensk legitimation

Skrivelsens andra förslag handlar om att Skolverket bör göra det möjligt för lärare med utbildning från länder utanför EU/EES att genomföra ett prov som en väg till svensk legitimation. Skolverket erbjuder i dagsläget ett prov, det så kallade lämplighetsprovet, men enbart till personer med lärarexamen från ett EU- eller EES-land. Proven ger möjlighet för den sökande att styrka att kompetensen motsvarar kraven för att få svensk behörighet som lärare, vilket kan minska behoven av komplettering. Att proven inte är tillgängliga för alla utländskt utbildade lärare leder sannolikt till mer omfattande kompletteringar för vissa sökande.

Valideringsdelegationen gör i skrivelsen en jämförelse med Socialstyrelsen som erbjuder kunskaps- och färdighetsprov för samtliga 21 yrken med legitimationskrav, oavsett i vilket land utbildningen har skett.