Inom valideringsområdet används en del ord och begrepp som kan behöva förklaras och definieras. Validering och kompetens är två centrala begrepp. Läranderesultat och kvalifikation är två andra. I ord- och begreppslistan nedan kan du lära dig mer. Orden är hämtade från Valideringsdelegationens två delbetänkanden och ska läsas i ljuset av dessa kontexter.

Ett ordmoln med ord som kompetens validering, kvalifikation.
Illustration: Valideringsdelegationen.

 

Intyg

Bekräftelse på att individen uppfyller delar av en specifik samling i förväg fastställda kompetenskrav eller kompetenskriterier.


Flexibelt och generöst erkännande

Utgår ifrån vad utbildningen ska leda fram till med avseende på yrkesverksamhet och fortsatt utbildning, inte utbildningens innehåll eller formerna för lärandet. (Lissabonkonventionen).


Kompetens

Förmåga att använda kunskaper och färdigheter för att utföra uppgifter och lösa problem.

Formell kompetens

Kompetens som en etablerad organisation (till exempel en utbildningsinstitution, en myndighet eller en branschorganisation) har bedömt och dokumenterat i formella termer genom betyg, intyg, certifikat, legitimation etc.

Reell kompetens

Den samlade, faktiska, kompetens som en individ har oberoende av hur, när eller var den har utvecklats. Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund till utbildning inom yrkeshögskolan och högskolan vid sidan av formell behörighet genom betyg. Bedömning av reell kompetens avser i dessa sammanhang den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.


Kompetensbedömning

Kontrollerande process där tidigare lärande bedöms i relation till etablerade och vedertagna kompetenskriterier. Syftar till ett dokumenterat erkännande i form av yrkesbevis, certifiering, betyg eller liknande. Inom högskolan syftar kompetensbedömning till ett dokumenterat erkännande i form av tillgodoräknande eller förhandsbesked om tillgodoräknande.


Kompetensbevis

Utlåtande om att individen uppfyller en specifik samling i förväg fastställda kompetenskrav eller lärandemål, till exempel betyg, licens, certifikat och branschbevis.


Kompetenskartläggning

Utforskande process där tidigare lärande identifieras, värderas och dokumenteras. Dokumentation av tidigare lärande är källor i kartläggningen, likaså formella meriter, referenser och arbetsbetyg.


Kompetenskrav/kompetenskriterier

Specifik samling i förväg fastställda krav på färdigheter, kunskaper och kompetenser. Kompetenskraven kan också beskrivas som en kompetensstandard.  Inom högskolan behörighetskriterier respektive lärandemål för en kurs eller examensmål för en utbildning.


Kompletteringsutlåtande

Dokumentation av kompetensluckor i förhållande till fastställda kompetenskrav/kompetenskriterier.


Kvalifikation

Ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått resultat av lärande som motsvarar fastställda kriterier. (Rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande 2012/C 398/01.)


Lärande

Formellt lärande

Ett lärande som äger rum inom det formella utbildningssystemet och som är tydligt utformat i termer av ämnen/områden, tid och resurser. Det formella lärandet regleras av lagar, förordningar och andra föreskrifter och syftar till betyg, examensbevis, utbildningsbevis eller motsvarande. Kvalitetssäkring i form av tillsyn och annan granskning genomförs av myndigheter.

Icke-formellt lärande

Ett avsiktligt och organiserat lärande som inte regleras av lagar, förordningar eller föreskrifter. Icke-formellt lärande genomförs i till exempel studiecirklar, arbetsmarknadsutbildning och personalutbildning. I många branscher utfärdas erkända certifikat eller diplom efter ett genomfört icke-formellt lärande. Kvalitetssäkringen av lärandet varierar men kan genomföras av den egna branschen eller av branschen erkända organisationer.

Informellt lärande

Ett ofta oavsiktligt lärande som inte är organiserat eller strukturerat och som pågår på arbetsplatsen, i hemmet, på fritiden, under ledighet etc.

Livslångt lärande

Betonar individens förmåga att lära under hela livet (den livslånga dimensionen) och i alla de miljöer han eller hon vistas (den livsvida dimensionen), det vill säga att individen utvecklar kunskaper, färdigheter och förmågor kontinuerligt i såväl formellt som icke-formellt och informellt lärande. Ses som en förutsättning för demokrati, social sammanhållning och ekonomisk utveckling och tillväxt.

Resultat av lärande (läranderesultat, learning outcomes)

Kunskap, förståelse, färdighet och förmåga som en individ har uppnått efter avslutad lärandeprocess. Det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess, till exempel en utbildning, är avslutad.


SeQF

Den svenska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (förordning 2015:545). Referensramen har åtta olika nivåer som följer på varandra i en progression och som visar hur omfattande kunskaperna, färdigheterna och kompetensen är.

SeQF:s webbplats (drivs av Myndigheten för yrkeshögskolan)


Tillgodoräknande

Beslut om att tidigare utbildning eller kunskaper och färdigheter som utvecklats i till exempel yrkesverksamhet får inräknas i kurs eller examen. Utgör ett erkännande av kunskaper och färdigheter som en individ redan besitter.


Validering

En process som innebär en strukturerad bedömning, värdering och dokumentation samt ett erkännande av kunskaper och kompetens en person besitter oberoende av hur de förvärvats. Skollagen (2010:800). På europeisk nivå beskrivs den i fyra separata steg: identifiering, dokumentering, bedömning och erkännande (certifiering). (Rådets rekommendation om validering av icke-formellt och informellt lärande 2012/C 398/01.)


Valideringsmodell (branschmodell)

Omfattar den kompetensstandard som används som referens för bedömning, metoder för kartläggning och bedömning, intressentförankring, kvalitetssäkring, kompetensbehov avseende professionella som arbetar med validering samt hur valideringsutförare utses. För valideringsmodell framtagen av en specifik bransch används även begreppet branschmodell.


Väsentliga skillnader

Skillnader i individens kunskaper och färdigheter (styrkta i en kvalifikation, kursbevis eller på annat sätt) jämfört med lärandemålen för en utbildning/kvalifikation som inverkar på möjligheterna att lyckas i fortsatta studier, forskning eller att utöva ett yrke och som därigenom förhindrar ett flexibelt och generöst erkännande. Bevisbördan om att det föreligger väsentliga skillnader ligger på den som beslutar om erkännandet.


Källa: Ordlistan är hämtad från Valideringsdelegationens två delbetänkanden.

Ordens definitioner ska läsas i ljuset av dessa kontexter.