Ord- och begreppslista – 2019
Inom valideringsområdet används en del ord och begrepp som kan behöva förklaras och definieras. Validering och kompetens är två centrala begrepp. Läranderesultat och kvalifikation är två andra. I ord- och begreppslistan nedan kan du lära dig mer. Orden är hämtade från Valideringsdelegationens slutbetänkande och ska läsas i ljuset av denna kontext.
Bedömning
Formell bedömning
Kontrollerande process där tidigare förvärvat kunnande bedöms i relation till en etablerad och vedertagen kompetensstandard, t.ex. lärandemålen och kunskapskraven för en kurs eller kompetenskrav för en yrkesroll. Syftar till ett dokumenterat erkännande i form av ett formellt intyg eller beslut. Också benämnt kompetensbedömning.
Icke-formell bedömning
Görs i organiserad form men utan att resultatet formaliseras, t.ex. vid en inledande kartläggning av en persons kompetens eller för att sammanställa ett individuellt CV.
Kartläggning
Fördjupad kartläggning
Utforskande process där individens tidigare förvärvade kunnande inom ett område identifieras och dokumenteras på ett sådant sätt att det går att bedöma mot den kompetensstandard som valideringen avser.
Inledande kartläggning
Utforskande kartläggning av en persons kunskaper och erfarenheter i samband med studie- och yrkesvägledning. Kartläggningen görs översiktligt och inriktas inte mot en på förhand fastställd kompetensstandard. Också benämnt kompetenskartläggning.
Kompetens
Förmåga att använda kunskaper och färdigheter för att utföra uppgifter och lösa problem.
Formell kompetens
Kompetens som en etablerad organisation, t.ex. en utbildningsinstitution, en myndighet eller en branschorganisation, har bedömt och dokumenterat i formella termer genom betyg, intyg, certifikat, legitimation etc.
Informell kompetens
Social kompetens, motivation och liknande. Ofta viktigt för anställningsbarhet men svårt att bedöma och dokumentera på ett tillförlitligt och rättvist sätt. Också benämnt mjuka kompetenser.
Reell kompetens
Den samlade, faktiska, kompetens som en individ har oberoende av hur, när och var den har utvecklats. Reell kompetens utgör en egen behörighetsgrund till utbildning inom högskolan och yrkeshögskolan vid sidan av formell behörighet genom betyg. Bedömning av reell kompetens avser i dessa sammanhang bedömning av den sökandes förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.
Kompetensbevis
Utlåtande om att individen uppfyller en specifik samling i förväg fastställda kompetenskrav eller lärandemål.
Kompetensstandard
Specifik samling i förväg fastställda krav på kunskaper, färdigheter och kompetenser. Inom formell utbildning behörighetskriterier resp. lärandemål och kunskapskrav för en kurs eller examensmål för en utbildning. Också benämnt kompetenskriterier.
Kompletteringsutlåtande
Dokumentation av kompetensluckor i förhållande till en fastställd kompetensstandard med information om vilka kompletterande insatser som behöver göras för att individen ska kunna nå ett fullt erkännande.
Kunnande
Samlingsbegrepp för det en person vet, förstår och kan göra. Också benämnt en persons läranderesultat.
Kvalifikation
Ett formellt resultat av en bedömnings- och valideringsprocess som ges när ett behörigt organ fastställer att en person har uppnått resultat av lärande som motsvarar fastställda kriterier (Rådets rekommendation om validering 2012/C 398/01).
Lärande
Formellt lärande
Ett lärande som äger rum inom det formella utbildningssystemet och som är tydligt utformat i termer av ämnen/områden, tid och resurser. Det formella lärandet regleras av lagar, förordningar och andra föreskrifter och syftar till betyg, examensbevis, utbildningsbevis eller motsvarande. Kvalitetssäkring i form av tillsyn och annan granskning genomförs av myndigheter.
Icke-formellt lärande
Ett avsiktligt och organiserat lärande som inte regleras av lagar, förordningar eller föreskrifter. Icke-formellt lärande genomförs i t.ex. studiecirklar, arbetsmarknadsutbildning och personalutbildning. Kvalitetssäkringen av lärandet varierar.
Informellt lärande
Ett ofta oavsiktligt lärande som inte är organiserat eller strukturerat och som kan pågå på arbetsplatsen, i hemmet, i föreningsverksamhet, i fritidsaktiviteter etc.
Livslångt lärande
Begreppet har två dimensioner. Den ena syftar på individens lärande under hela livet (den livslånga dimensionen). Den andra syftar på att lärandet är livsvitt, dvs. att individer utvecklar kunnande kontinuerligt i alla de olika sammanhang de vistas, såväl formellt, icke-formellt som informellt (den livsvida dimensionen).
Resultat av lärande/läranderesultat (learning outcomes)
Kunskaper, färdigheter och kompetenser som en individ har uppnått inom ett visst område. Det en individ vet, förstår och kan göra när en lärandeprocess, t.ex. en utbildning, är avslutad. Också benämnt en persons kunnande.
SeQF
Den svenska referensramen för kvalifikationer för livslångt lärande (förordning 2015:545). Referensramen har åtta olika nivåer som följer på varandra i en progression och som beskriver kunskaper, färdigheter och kompetenser på respektive nivå.
SeQF:s webbplats (drivs av Myndigheten för yrkeshögskolan)
Tillgodoräknande
Beslut om att tidigare utbildning eller kunskaper och färdigheter som utvecklats i t.ex. yrkesverksamhet får inräknas i kurs eller examen. Utgör ett erkännande av kunskaper och färdigheter som en individ redan besitter.
Uppdragsutbildning
Utbildning som företag, myndigheter eller organisationer köper av en utbildningsanordnare och som syftar till att tillgodose verksamhetens behov av kompetensutveckling eller som behövs av arbetsmarknadsskäl.
Prövning (inom skolväsendet)
En kontrollerande bedömning av en persons kunskaper som görs i förhållande till såväl uppställda kunskapsmål i kurs- eller ämnesplaner som betygskriterier respektive kunskapskrav.
Validering
En strukturerad process som innehåller fördjupad kartläggning, bedömning och ett erkännande av kunnande som en person besitter oberoende av hur det förvärvats. En validering ska kunna leda till att ett behörigt organ kan bekräfta att personen har förvärvat kunnande som motsvarar fastställda och relevanta krav.
Valideringsmodell
Omfattar en kompetensstandard som används som referens för bedömning, metoder för kartläggning och bedömning, intressentförankring, kvalitetssäkring och kompetenskrav för utförare. Valideringsmodell som utgår från kompetenskrav inom en bransch benämns branschmodell.
Källa
Ord- och begreppslistan ovan är hämtad från Valideringsdelegationens slutbetänkande:
» SOU 2019:69 Validering – för kompetensförsörjning och livslångt lärande
LÄS MER
Ibland kan det vara svårt att veta vart man ska vända sig. Valideringsguiden hjälper dig att hitta rätt utifrån vem du är och vilka behov du har.
» Valideringsguide – vart ska jag vända mig?
De centrala myndigheterna har tagit fram en mängd stöd och verktyg att använda i de olika delarna av en validering. Det finns kartläggningsformulär, bedömningsmatriser, webbutbildningar, handböcker, riktlinjer, självskattningsverktyg och mycket mer. Och som en hjälp till dig så finns de här samlade på en och samma sida: